Gräset behöver djuren för att frodas på samma sätt som djuren behöver gräset. Maja förklarar att när gräset är i mellanstadiet i sitt växtläge, som det är när sommarkvällarna är långa, är det som mest effektivt. Det innebär att det är då gräset kan lagra mest koldioxid och hålla mest vatten. Blir gräset för hårt betat, blir det för litet och har inte tillräckligt med kraft till att lagra och hålla näring, och betas det inte alls vissnar det i stället snabbt och går i ax, och är då inte heller som mest effektivt. Betas gräset lagom mycket, växer sig rötterna starkare och längre, och kan på så sätt lagra mer koldioxid i marken.

Enligt WWF kan du äta kött med gott samvete om du äter svenskt naturbeteskött, tack vare att djuren håller landskapet öppet och att naturbetesmarkerna är lika artrika som regnskogen. Enligt Maja finns det flera anledningar att äta lokalproducerat och gräsbetat kött.

– Det enda som kan binda kol är havet och jorden. Växterna behövs för att binda koldioxid i jorden, och växterna frodas tack vare djuren. Odlar jag grönsaker måste jag röra runt i jorden och då släppa lös koldioxid. Men äter jag djur behöver jag inte det och jag kan låta kolet samlas där ifred, resonerar hon.

Maja var tidigare vegan, men ser det nu som att hon offrar ytor för att odla på dem. Hon förklarar att för att odla måste vi domesticera marken, och många gånger gå emot vad som är naturligt för platsen. 

– Ska man titta på industrikött eller industrigrönsaker så är ju industrikött sämre, men då väljer man mellan pest eller kolera. Det finns ett bättre alternativ, konstaterar Maja.