JORD
Det är sen sommarkväll, en sån kväll när solen knappt går ner utan färgar himlen i pastell. Under himlen jobbar Maja Bohlins får med att binda koldioxid i jorden. De betar gräs på fäbodvallen i Semlan.
När vi var små och gick i skolan fick vi lära oss om naturens kretslopp men i takt med den växande industrialiseringen av matindustrin har vi glömt bort hur kretsloppet fungerar. Vi har glömt att naturen på egen hand har klurat ut det bästa sättet att ta hand om allting på ett hållbart sätt.
Kliv in i fårhagen
WWF förklarar att vi för att producera större skördar har domesticerat jordarna, skapat större fält och vi använder handelsgödsel och växtskyddsmedel i allt större utsträckning. Den här industrialiseringen av jordbruket leder till att naturens ekosystem försämras. Kapaciteten för pollinering, jordmånsbildning och biologisk skadedjurskontroll blir allt sämre.
Maja är köttproducent och driver Semlans Fäbodvallsfår i Jämtland. Hennes djur äter bara gräs och hon undviker att använda traktorer och maskiner som skadar jorden och miljön. Förra sommaren bodde hon tillsammans med sina tre hundar och nära hundra får på en fäbodvall. Där flyttade hon och hundarna fåren till nytt bete flera gånger i veckan för att gynna den biologiska mångfalden.
Den här sommaren är Maja inte lika länge på fäbodvallen, och inte med lika många får. Hon garvar ett insaltat skinn och berättar att hon är övertygad om att hon tack vare djurhållningen kan göra naturen här där hon verkar till en bättre plats.
”Allting ska leva, allting ska dö. Det enda sättet någonting är hållbart, är som en del i ett kretslopp”, säger Maja
Gräset behöver djuren för att frodas på samma sätt som djuren behöver gräset. Maja förklarar att när gräset är i mellanstadiet i sitt växtläge, som det är när sommarkvällarna är långa, är det som mest effektivt. Det innebär att det är då gräset kan lagra mest koldioxid och hålla mest vatten. Blir gräset för hårt betat, blir det för litet och har inte tillräckligt med kraft till att lagra och hålla näring, och betas det inte alls vissnar det i stället snabbt och går i ax, och är då inte heller som mest effektivt. Betas gräset lagom mycket, växer sig rötterna starkare och längre, och kan på så sätt lagra mer koldioxid i marken.
Enligt WWF kan du äta kött med gott samvete om du äter svenskt naturbeteskött, tack vare att djuren håller landskapet öppet och att naturbetesmarkerna är lika artrika som regnskogen. Enligt Maja finns det flera anledningar att äta lokalproducerat och gräsbetat kött.
– Det enda som kan binda kol är havet och jorden. Växterna behövs för att binda koldioxid i jorden, och växterna frodas tack vare djuren. Odlar jag grönsaker måste jag röra runt i jorden och då släppa lös koldioxid. Men äter jag djur behöver jag inte det och jag kan låta kolet samlas där ifred, resonerar hon.
Maja var tidigare vegan, men ser det nu som att hon offrar ytor för att odla på dem. Hon förklarar att för att odla måste vi domesticera marken, och många gånger gå emot vad som är naturligt för platsen.
– Ska man titta på industrikött eller industrigrönsaker så är ju industrikött sämre, men då väljer man mellan pest eller kolera. Det finns ett bättre alternativ, konstaterar Maja.
STÖTTA OSS
- HJÄLP FLER ATT HITTA SIN STIG ATT VANDRA
Gillar du det du läser? Urstig drivs på passion och vi tar gärna emot bidrag för att kunna fortsätta dela inspirerande berättelser.
Swisha: 1235610670